Den 10 mars 2011 började jag måla på en oljemålning. Jag gick då i väntans tider på att bli mormor och var fascinerad av min dotters växande mage.
Jag skissade och började måla bakgrunden. Vid den tidpunkten kom jag på att ta foton ock dokumentera. Lennart fick hjälpa mig med några foton.
Sen fick det torka en tid. Annas mage växte, men jag höll fast vid den här ögonblicksbilden från den 6:e mars.
Sedan grundade jag kroppen. Efter det blev det ny torktid.
Därefter blev det mer finlir och ny torktid.
Så var det dags för de sista justeringarna och tavlan "Dold Noelle" är klar 2011-06-10. Nu återstår en ny torktid.
När min mamma var här senast kommenterade hon att Annas arm är för grov. Ja, så är det om jag jämför med kortet jag hade när jag skissade. Men jag vill också visa styrkan, vad vi som kvinnor kan. Jag tänker ofta på Picassos tavla "Källan" och älskar den kvinnans grovhet. Så förmätet att jämföra mig med honom, men vi har väl alla förebilder.
Jag har också gett Anna en något längre hals. Vill med det markera att vi ska ha huvudet högt och kan klara det mesta.
Är det en efterkonstruktion, jag kan inte bättre. Kanske, men det är väl det här som är den konstnärliga friheten. Ska jag bara exakt måla av, då fortsätter jag med kameran.
Vad tycker du?